Den stora operationen
Den dagen det var dags för operationen skulle jag bli inringd när det började bli dags för mig att göra mig klar. Men eftersom att jag inte klarade mig på en näringsdryck, och var helt själv, valde jag att åka till sjukhuset tidigare.
(Vid det här laget var jag fortfarande riktigt lugn)
Jag blev inlagd direkt för att få dropp och lite näring. Jag hamnade på uppvaket, sängen bredvid det andra paret som var precis nyopererad.
I flera timmar låg jag och bara väntade, läkarna kom och gav mig uppdateringar om min donator, men jag skulle behöva vänta lite till.
Jag kom in runt 11.45, men jag måste säga att jag blev så fantastiskt omhändertagen under den här tiden. Klockan 16.15 kom narkosläkaren och sa att det var dags om ca 45 minuter. Det jag hela tiden har varit mest rädd för var ryggmärgsbedövningen, men
jag valde att ta den ändå. Den var extremt obehhaglig och gjorde lite ont. Men jag är glad att jag tog den.
Klockan 17 sövdes jag och 22.20 ringde Mats min sambo och sa att jag var klar. Helt galet. Det gick rätt fort och jag minns inte så mycket förs tidigt på morgonen.
Ett helt gäng med infarter och kanyler hade jag både i händer och armveck.
En flicka som är stark.
