Äntligen minskas det i dosetten
I fredags tog jag äntligen sista Bactrimtabletten. Nu har jag ätit den i 6 månader och anses inte vara i riskzonen för lunginflammation. Det känns riktigt skönt att faktiskt kunna plocka bort tabletter. Det blir lättare att svälja, eftersom att jag alltid har haft svårt med att ta de fördömda tabletterna och Bactrim som är en ganska stor tablett, jämfört me de andra tabletterna, något som jag har haft extra svårt med.

I veckan fick jag ett sms om en bokad tid på Karolinska, men det stod inte vart jag skulle exakt eller vad jag skulle göra. Så jag mailade till Göteborg för att se om de kunde berätta för mig om vad jag skulle göra. Men det fanns ingen remiss eller liknande så jag skulle bara ignorera sms:et.
Vi pratade också om vaccination eftersom att det är dags att fortätta med det som jag inte hann med innan operationen. Dels spruta 2 av Gardasil (HPV-vaccin, livmoderhalscancer) och pnemovax (jag tror att det heter så). Jag har någon Twinrixspruta kvar att ta. Eftersom att jag är i riskgrupp så ska jag även ta influensavaccin, vilket jag aldrig har gjort tidigare. I fredags ringde i alla fall sjuksköterskan från infektionsmottagningen så vi bestämde och bokade in en tid nästa vecka då jag ska dra igång igen.
Hon tyckte att jag, istället för att åka enda till dem enbart för det vaccinet, skulle kolla med vårdcentralen hemma. Så jag ringde dit och enligt den jag pratade med så hade de bara drop in-tid. Jag är inte direkt villig att sätta mig i ett väntrum med hundra andra och hoppas på att jag ska kunna vaccinera mig. Så jag är nog mer inne på att åka till Solna bara för det.
Den här helgen har vi städat undan det sista inför vintern här hemma. Båten har vi också lyckats täcka, tillslut. Att så med armarna ovanför huvudet samtidigt som en ska försöka lyfta, dra och flytta något halvtungt och otympligt är ingen lätt match när det inte finns några muskler. Jag har verkligen inga muskler i armar och ben, det har jag märkt väldigt tydligt nu när jag har burit krukor och utemöbler bland annat.
Men i magen känns det ändå bra. Jag får inte ont på samma sätt längre och jag blir inte svullen på samma sätt. Men jag blir extremt trött, som slut i kroppen.


Nu är det bara att vänta på snön och allt mys som kommer med det.
En flicka som är stark.