Den här veckan har varit helt fantastiskt, vädermässigt. Det har varit varmt och solen har visat sig hela tiden. Jag har däremot inte riktigt vetat vart jag ska ta vägen, och om jag skyddar mig på bästa sätt. Jag smörjer in mig med solkräm och jag försöker att hålla mig mestadels i skuggan. Men jag är ju självklart i solen också. Fast jag lägger mig inte och solar utan jag går några vändor eller ställer mig i solen en stund. Jag hoppas att det inte blir för påfrestande för huden.

 

Den här veckan har jag varit lite mer rastlös, men mycket piggare, så jag har passat på att träffa lite vänner och rört lite på mig. Jag träffade min donator i veckan också, hon och jag har inte setts sen jag blev utskriven ifrån sjukhuset för fem veckor sedan. Fast jag har i och försig bara varit hemma i två veckor om man ska vara petig. Det var så härligt att träffa henne och se att hon mår bra. Imorgon börjar hon jobba igen. Helt galet vad fort det har gått. Idag är det sex veckor sedan som jag opererade mig. Det är snart två månader sen. 

 

Jag lämnade blodprov för första gången här hemma. Det vr inga konstigheter. Jag gick till provtagningscentralen och lämnade min lilla lapp och lämnade blodprov och sedan skickade jag ett meddelande till Jana att proverna var lämnade. Framåt kvällen fick jag svar, alla prover såg bra ut men hon saknade svar på koncentrationen av tracolimus, alltså den medicin som de reglerar mest, den som till stor del påverkar om jag får en infektion eller en avstötning. Har jag för hög koncentration av den medicinen kan det leda till infektion och har jag för låg koncentration så kan det leda till en avstötning. Det provsvaret har på något vis slarvats bort på vägen. Så imorgon bitti måste jag åka in för att lämna ett nytt blodprov som ska faxas ner till Sahlgrenska och förhoppningsvis kommer det hela vägen fram. Framåt lunch ska jag även lämna ett biopsiprov för första gången på hemmaplan. Det kommer inte vara några konstigheter. Men det är ändå lite pirrigt på något sätt. Jag hoppas verkligen att min inflammation har försvunnit och att jag kan få sluta med kortisontabletterna.

 

I helgen har jag fått med mig min ena syster på en liten loppistripp. så mysigt att gå runt och se alla fina saker som sälj. Det var skönt att ytorna var så stora så jag behövde inte oroa mig för att trängas i folkmassorNa. Även i caféet var det lugnt och ”luftigt”. Jag hittade även en jättefin solhatt. Den är stor och fin och täcker till och med axlarna.